seminaarit

Korpo filosofidagar 23.7.2016

Tema: Självkännedom

Självkännedomens väsen tillhör filosofins äldsta frågor. På Apollotemplet i Delfi stod inskriptionen ”känn dig själv”, och för Sokrates var självkännedom en grundförutsättning för att överhuvudtaget kunna handla på ett ansvarsfullt sätt. Frågor om självkännedom är lika aktuella än idag och uppmaningar till självreflektion är ofta förekommande mantran inom allt från ledarskapskurser till självhjälpsböcker. Önskan om att förstå och känna sig själv är en av människans eviga följeslagare.

Under sommarens Korpo filosofidagar skall vi diskutera vad det innebär att känna sig själv och vilken roll frågor om självkännedom borde ha i våra liv. Vi kommer att närma oss temat genom följande frågor: hur skall skillnaden mellan självkännedom och självbedrägeri förstås? På vilket sätt är frågan om självkännedom relaterad till vår förståelse av andra människor? Finns det något ”sant jag” att känna? Hur ska man karaktärisera den form av kunskap och sanning som eftersträvas i den psykoanalytiska processen? Och varför skulle kunskap och sanning gällande vårt eget själsliv innebära att detta själsliv växer och utvecklas?

Fritt inträde & alla är välkomna!

Program

Lördagen den 23.7

kl. 13 Filosof Hugo Strandberg, Åbo Akademi
Tema: ”Vägen från självbedrägeri till självkännedom”

kl. 14:30 Filosof Ylva Gustafsson, Åbo Akademi
Tema: “Om lycka, självkännedom och emotionell intelligens”

kl. 16 Kaffepaus

kl. 16:30 Psykoanalytiker och filosof Johan Eriksson, Stockholm
Tema: ”Sanning, självkunskap och psykisk utveckling i den Freudianska psykoanalysen”

kl. 18 –> samtalen fortsätter under fria former.

(FBF förbehåller sig rätten till förändringar i programmet)

Tid: 23.7.2016
Plats: Skärgårdscentrum Korpoström, Korpoströmsvägen 832, 21720 Korpoström.

Hugo Strandberg är universitetslärare i filosofi vid Åbo Akademi och aktuell med boken Self-Knowledge and Self-Deception (Palgrave 2015).

Ylva Gustafsson är forskare i filosofi vid Åbo Akademi. Gustafsson disputerade i filosofi 2014 med avhandlingen Interpersonal Understanding and Theory of Mind.

Johan Eriksson är doktor i teoretisk filosofi och privatpraktiserande psykoanalytiker, medlem av Svenska psykoanalytiska föreningen. Ansvarig utgivare för Divan – tidskrift för psykoanalys och kultur och svensk redaktör för The Scandinavian Psychoanalytic Review.

Övernattning i Korpoström:

Skärgårdscentrum Korpoström: http://skargardscentrum.fi/

Se www.matkahuolto.fi för bussförbindelser till och från Korpo.

Arrangör för Korpo filosofidagar:

Folkets Bildningsförbund r.f.
Hagsgatan 12, FIN-20540 Åbo
tel. +358 50 5147297
E-post FBF (at) kaapeli.fi
Hemsida: www.fbf.fi

FILO ry:n KESÄTAPAHTUMA 11.-12.6. Helsingissä

 

Ohjelma

Lauantai 11.6

10:00-10:45 Tervetulopuhe ja aamukahvit, Filon puheenjohtaja Elise Liikala

10:45-11:30 Johdantoluento: Filosofiaa lapsille, Hannu Juuso

11:30-12:15 Lasten ohjaaminen filosofiseen dialogiin, Hannu Juuso

12:15-13:15 Lounastauko

13:15-14:15 Moraalimittari - peruskoululaisten moraalipohdintaa

draamallisten tarinoiden pohjalta; YLE:n ohjelman esittely ja

keskustelua, Tuukka Tomperi

14:15-16:15 Filosofiaa lukioissa - ajattelun taidoista ja

filosofoinnista, Tuukka Tomperi ja Eero Salmenkivi.

16:15-16:30 Kahvitauko

16:30-17:45 Workshop, jossa jaetaan kokemuksia, keksitään uusia

ajatustehtäviä ja leikkejä ajatteluntaitoja harjoittamaan, Emilia

Lehtinen

17:45-18:00 Päivän päättäminen

 

Sunnuntai 12.6

10:00-10:15 Aamukahvit

10:15-12:00 Argumentaatiopaja, Anu Virtanen

12:00-13:00 Lounas

13:00-14:30 Taidelähtöinen filosofointi työpaja – filosofiaa muksuista

mummoihin, Elise Liikala

14:30-15:00 Kahvitauko

 

15:00 Avoimet ovet:

15:00-16:30 Pienten lasten filosofiakahvila 3-6 -vuotiaille, Emilia Lehtinen

15:00-16:30 Ala-kouluikäisten filosofiakahvila 7-12 -vuotiaille, Else

Turunen ja Elise Liikala

 

Muutokset ohjelmaan mahdollisia.

 

Tapahtuma järjestetään Kriittisen korkeakoulun tiloissa osoitteessa

Albertinkatu 27, Helsinki.

 

Luento- ja workshop-osiot on tarkoitettu yhdistyksen jäsenille.

Jäseneksi voit liittyä verkkosivuilla www.filory.fi tai tapahtuman aikana. Jäsenmaksu on 25 euroa (15 euroa vähävaraiset, kuten työttömät, opiskelijat ja eläkeläiset.) Jäseneksi voi liittyä jokainen, joka hyväksyy yhdistyksen tarkoituksen ja (mm. nettisivuilta) löytyvät säännöt.


Tapahtuman aikana järjestetään myös ”Avoimet ovet” sunnuntaina 12.6 kello 15. Ohjelmassa on eri ikäisille lapsille suunnattua ohjelmaa. Avoimiin oviin ovat tervetulleita jäsenten ohella kaikki aiheesta kiinnostuneet.

 

ILMOITTAUTUMINEN

Ilmoittautuminen kesätapahtumaan ja avoimiin oviin osoitteeseen

filo.hallitus at gmail.com perjantaihin 10.6 mennessä.


Verkossa: https://filory.fi/2016/05/30/filon-kesatapahtuma-11-12-6/

Ordinary Language and Metaphysics

Workshop at Åbo Akademi University, May 12-13 2016
Location: Auditorium Westermarck, C 101, Department of Philosophy, Fabriksgatan 2

Participation is free, but those who are interested should send Prof. Martin Gustafsson margust (a) abo.fi an e-mail before May 5 to register.

Program
Thursday, May 12
9.30-9.45    Opening words
9.45-11.00    Wolfram Gobsch (University of Leipzig): Hegel’s Conception of Philosophy’s Relation to Life
11.15-12.30    Oskari Kuusela (University of East Anglia):   Misunderstanding the Role of the Ideal in Our Language
12.30-14.00    Lunch
14.00-15.15    Stefan Giesewetter (University of Potsdam/Åbo Akademi University): Later Wittgenstein’s ‘Piecemeal’ Approach to Philosophy
15.30-17.00    Anne-Marie Søndergaard Christensen (University of Southern Denmark) : Wittgenstein on ‘Metaphysics as a Kind of Magic’
19.00    Dinner

Friday, May 13
10.00-11.15    Martin Gustafsson (Åbo Akademi University):  Categories, Reality, and Ordinary Language
11.45-13.00    Jean-Philippe Narboux (University of Bordeaux III):
    The Indirect Significance of the Philosophical Appeal to Ordinary Language
13.00 -    Lunch, and continuing informal discussion at a suitable venue

The workshop is organized within the Academy of Finland research project, “The Philosophical Import of Ordinary Language: Austin, Ryle, Wittgenstein, and their Contemporary Significance”.
Contact: Martin Gustafsson, martgust@abo.fi

Overall Themes and Questions
Wittgenstein – early and late – sometimes talks of metaphysics as if it were one single project resting on one fundamental sort of error. As in Zettel 458: “Philosophical investigations: conceptual investigations. The essential thing about metaphysics: it obliterates the distinction between factual and conceptual investigations.”
Here and at other places, Wittgenstein seems to ignore the Kantian distinction between critical and dogmatic metaphysics. Critical metaphysics proceeds from the notion that the metaphysical order of reality is the same as the logical order of thought and language, and that metaphysics can therefore be meaningfully pursued only by investigating this shared logical order. Dogmatic metaphysics, on the other hand, conceives of reality’s order as separate from what it sees as our merely subjective or conventional means of representation. Consequently, whereas the critical metaphysician will reject dogmatic metaphysics as a confused attempt to investigate the world “from sideways on,” the dogmatic metaphysician will conceive critical metaphysics as a subjectivist form of idealism.

Dogmatic metaphysics was always one of Wittgenstein’s central targets. His relation to critical metaphysics is less clear. The Tractatus is often read as a work of critical metaphysics, and it is fairly easy to see why. But what about his later philosophy? Interpreters who emphasize the independence and arbitrariness of Wittgensteinian grammar will deny that his later project can sensibly be conceived as a form of critical metaphysics. Other readers, including Anscombe, McDowell and Putnam, seem much more open to a critical-metaphysical way of inheriting Wittgenstein’s later thought.
Central here is later Wittgenstein’s view of the philosophical import of ordinary language. What is the exact significance of his stated aim to “bring words back from the metaphysical to their everyday use” (PI 116)? It has often been said that later Wittgenstein’s emphasis on ordinary language goes hand in hand with a deep criticism of philosophy’s traditional aspiration towards system-building. Now, a systematic aspiration of the sort Wittgenstein seems to reject is present not only among dogmatic but also among critical metaphysicians. Indeed, as Kant’s own work aptly illustrates, systematicity is often seen as absolutely central to the critical-metaphysical endeavor. So, does Wittgenstein’s rejection of system-building in philosophy show that he is not doing any sort of metaphysics at all? Or, is his point that critical metaphysics can somehow be done in a non-systematic fashion? Or, is there a deep tension at the heart of Wittgenstein’s philosophy, between his attack on system-building and an aspiration to do critical metaphysics? Or, is Wittgenstein a systematic philosopher in the relevant sense, after all?

Similar questions arise not only with regard to Wittgenstein, but also with regard to other 20th century thinkers who have emphasized the philosophical significance of ordinary language, including J. L. Austin, Gilbert Ryle, and Stanley Cavell. The overall aim of the workshop is to discuss this tangle of issues, exegetically and systematically. Individual papers need not engage in exegesis, but can well look more systematically at one or several of the difficulties involved.

A critique of our own: On the epistemic habits of academic feminism

 

We warmly welcome you to participate in our symposium: "A Critique of Our Own: On the Epistemic Habits of Academic Feminism", April 14th-16th, 2016 in Turku.

 

The symposium is organized by the Academy of Finland financed research project: Timelines of Academic Feminism in Finland.

 

Keynotes: Professor Rita Felski (University of Virginia) & Professor Clare Hemmings (London School of Economics).

 

Participation is free of charge. You can register by sending an email to varpu.alasuutari[at]utu.fi indicating that you would like to participate. Dinner is included in the Friday evening program but due to limited space, dinner registration is limited to attendees on a first come, first served basis. So, when registering, please indicate if you would like to have dinner on Friday evening.

 

 

PROGRAM

 

Thursday 14th of April at 2 pm:

Keynote: Professor Rita Felski, University of Virginia, "Identification: A Defense" (chair: Professor Lea Rojola)

3 pm: Coffee break

3.30 – 5 pm: Comments by Professor Ellen Mortensen and Professor Hanna Meretoja

5.30 pm: Concluding discussion

 

Friday 15th of April at 10 am:

Keynote: Professor Clare Hemmings, LSE: "Is Gender Studies Singular? Epistemologies of Queer/Feminist Difference" (chair: Dr. Ulrika Dahl)

11.15 am: Coffee Break

11.30-12.30 pm: Comments by Dr. Sari Irni and MA Salla Peltonen

 

12.30 - 2 pm: Lunch

 

2-5 pm: Afternoon session

Speakers:

Professor Nina Lykke, Dr. Sara Edenheim and Dr. Jami Weinstein (30-40 mins each)

Comments: MA Magnus Michelsen, Dr. Liu Xin, Professor Marianne Liljeström, Dr. Taru Leppänen and Dr. Milla Tiainen (chair: Dr. Ulrika Dahl)

 

7 pm: Symposium Dinner: Aula Café

 

Saturday 16th of April at 10 am:

Panel discussion with the following participants: Dr. Ulrika Dahl, Dr. Leena-Maija Rossi, MA Salla Peltonen, Dr. Sara Edenheim, Dr. Jami Weinstein and Professor Ellen Mortensen. (chair: Professor Marianne Liljeström)

 

13.00 pm: Concluding remarks


Vuoden 2016 Etiikan päivä järjestetään keskiviikkona 9.3. Tieteiden talolla Helsingissä (Kirkkokatu 6). Ohjelma ja ilmoittautuminen osoitteessa: www.etiikanpaiva.fi/2016

 

OHJELMA

Klo 9.00 Tutkimusryhmät ja tutkimusaineistojen käyttöoikeus -työpaja

Kuka omistaa tutkimushankkeessa tuotetun aineiston ja saavutetut tulokset? Kuka niitä saa käyttää ja millä ehdoilla? Tarvitaanko tähän kansallista ohjeistusta? Toivotamme kaikkien tieteenalojen edustajat tervetulleiksi keskustelemaan tutkimusaineistojen käytöstä aamukahvin äärelle.

Työpaja liittyy Tutkimuseettisen neuvottelukunnan ja Tiedonjulkistamisen neuvottelukunnan ”Vastuullinen tiedeviestintä ja tekijyys” -hankkeeseen. Työskentelyyn johdattelevat hankkeen projektipäällikkö, TaT Iina Kohonen, TENKin pääsihteeri, dos. Sanna Kaisa Spoof ja TJNKn pääsihteeri, FT Reetta Kettunen.

Paikkoja työpajaan on rajoitetusti.


Klo 11.00  Kuka omistaa tiedon?

- Seminaarin avaus, puheenjohtaja, kansleri emerita Krista Varantola, TENK

- Näkökulmia tutkimusaineistojen avoimuuteen: tehokkuus, toistettavuus ja vaikuttavuus, opetusneuvos Juha Haataja, Opetus- ja kulttuuriministeriö

- Datapolitiikka, lakimies Peter Hänninen, Helsingin yliopisto


Klo 12.00 - 13.00  Lounastauko (omakustanteinen)


Klo 13.00  Geneettisen tutkimustiedon omistaminen

- Avaus, puheenjohtaja Tapani Keränen, TUKIJA

- Geenitutkijan näkökulma, professori Katriina Aalto-Setälä, TaY

- Lääketeollisuuden näkökulma, johtaja Tarja Jalava, Bayer Oy

- Juristin näkökulma, hallintolakimies Sirpa Soini, Helsingin Biopankki

- Filosofin näkökulma, yliopistonlehtori Markku Oksanen, Itä-Suomen yliopisto

- Keskustelua


Klo 15.00 Seminaari päättyy

 

Ohjelma ja ilmoittautuminen osoitteessa: www.etiikanpaiva.fi/2016

 

Etiikan päivän järjestävät: Tutkimuseettinen neuvottelukunta (TENK), Biotekniikan neuvottelukunta (BTNK), Geenitekniikan lautakunta (GTLK), Tiedeakatemiain neuvottelukunta (TANK), Tiedonjulkistamisen neuvottelukunta (TJNK), Valtakunnallinen sosiaali- ja terveysalan eettinen neuvottelukunta ETENE, Valtakunnallinen lääketieteellinen tutkimuseettinen toimikunta TUKIJA



Skall konsten tjäna det goda? Seminarium om konst och moral i Helsingfors 31.1

Program

Kl. 15.00 Hannes Nykänen, filosof

Kl. 16.30 Ulrika Nielsen, författare och kritiker

KL. 17.45 Paus

Kl. 18.15 Ebba Witt-Brattström,
professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet

Tema

Konstens och litteraturens relation till moral och politik har diskuteras flitigt under senare tid. En central fråga har varit vilket sorts ansvar konstnärer har för de idéer och förhållningssätt som deras verk uttrycker. I detta sammanhang ställs ofta två idéer mot varandra: 1) idén om konsten som en sanningssägare som blottlägger både beundransvärda eller förkastliga delar av den mänskliga tillvaron, och 2) idén om konsten som det godas tjänare som skall utvärderas i relation till våra moraliska och politiska ideal. I kulturdebatten relateras denna dikotomi ofta till frågor om konstens frihet - vilka möjligheter finns överhuvudtaget för fritt skapande om den goda konsten skall bekräfta våra värderingar?

Under seminariet skall vi diskutera konstens och framför allt litteraturens relation till moral och politik. Handlar moral om att följa färdigt fastställda normer? Eller handlar moral mer om att försöka nå insikt och klarhet i frågor som är oss angelägna? Om det senare alternativet skulle vara mer i linje med människors moraliska strävanden, hur skulle vi i så fall ställa frågan om konstens relation till moral? Tänk om just frågan om frihet är en central moralisk fråga? Våra tankar om konst och moral kan inte vara mer belysande än våra tankar om hur vi ska förstå moral. Bör vi inte vara öppna för att lära oss att bättre förstå moralens innebörd? Och borde inte konstens relation till moralen vara öppen av samma skäl?

Hannes Nykänen är bosatt i Helsingfors. Han är docent i filosofi vid Åbo Akademi och undervisar i filosofi vid Helsingfors universitet. Nykänen har bland annat givit ut böckerna Öppningar och labyrinter (Schildts, 2006) och Samvetet och det dolda – om kärlek och kollektivitet (Dualis, 2009). Nykänen är även redaktör för tidskriften European Journal of Psychoanalysis.

Ulrika Nielsen är filosofie magister, författare och kritiker. Hon studerade litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, Litterär gestaltning på Göteborgs Universitet och har deltagit i det nordiska kritikernätverket Fria seminariet i litterär kritik (FSL). Hon är för närvarande bosatt i Stockholm. Nielsen fick i år Svenska Yles litteraturpris för diktverket Undergången. För Nielsens böcker se: http://www.sets.fi/
forfattare/ulrika-nielsen/

Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon är en ledande röst inom den svenska kultur- och litteraturdebatten. Sedan 1970-talet har Witt-Brattström varit aktiv för feminismen i Sverige. Inom sin akademiska gärning har Witt-Brattström fokuserat på genusperspektiv inom litteraturen. Senast utkom "Stå i bredd: 70-talets kvinnor, män och litteratur" och i februari 2016 utkommer "Kulturmannen och andra texter". För Witt-Brattströms omfattande verksamhet både som forskare och opinionsbildare, se:

http://375humanistia.helsinki.fi/sv/humanisterna/ebba-witt-brattstrom

sv.wikipedia.org/wiki/Ebba_Witt-Brattström

https://
tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/persons/ebba-wittbrattstroem%285da5ef98-05bc-42a1-af5a-5ebd1834552a%29.html

Tid: 31.1.2016 kl. 15-19.30

Plats: SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors

Evenemanget på Facebook: https://www.facebook.com/events/468928636612027/

Anmälan

www.sfvbildning.fi/evenemang

Arrangörer:

Folkets Bildningsförbund och SFV-bildning.
www.fbf.fi
www.sfvbildning.f

Paperittomien terveydenhuollon etiikka -seminaari

3.2.2016 klo 13.00-17.00, seminaarisali  368, Publicum, Turun yliopisto

 

UNESCO Chair in Bioethics Suomen yksikkö järjestää yhteistyössä Turun yliopiston filosofian oppiaineen kanssa yhden iltapäivän mittaisen seminaarin, jonka aiheena on paperittomien terveydenhuolto Suomessa.

 

Seminaari on jatkoa yhden päivän seminaarien sarjallemme. Tämänkertaisen tapahtuman taustalla on ajatus bioetiikan ja ihmisoikeuksien liitoskohtien tarkastelemisesta etenkin terveydenhuollon kontekstissa. Paperittomien terveydenhuolto on sekä ajankohtainen ihmisoikeuskysymys että kiinnostava moraalifilosofinen aihe.

 

Paperittomalla viitataan ihmiseen, joka elää maassa ilman virallista olekeluoikeutta tai henkilöä, jolla ei ole vakuutusturvaa sairaanhoidon ja sairastumisen varalle maassa, jossa hän oleskelee. Muun muassa ihmisoikeusjärjestöt ja Suomen lääkäriliitto ovat vedonneet päättäjiin ainakin perustason terveydenhuollon takaamiseksi jokaiselle Suomessa oleskelevalle. Toisaalta tätä ehdotusta on myös kritisoitu voimakkaasti. Seminaari keskittyy pohtimaan paperittomien terveydenhuollon problematiikkaa erityisesti etiikan näkökulmasta. Kenellä on oikeus terveydenhuoltoon? Millä perustein sitä voidaan rajoittaa tai laajentaa? Kenellä on vastuu paperittomien hoidon järjestämisestä? Minkälaisiin eettisiin ongelmiin lääketieteen ammattilainen törmää paperittomia hoitaessaan?

 

Puhujina seminaarissa ovat Heli Aali (Pakolaisneuvonta), Jemina Heinonen (Helsingin Global Clinic), Mari Kangasniemi (hoitotiede, Itä-Suomen yliopisto) sekä Helena Siipi (filosofia, Turun yliopisto, UNESCO Chair in Biotehics Suomen yksikön johtaja).

 

Seminaari on kaikille avoin ja maksuton. Seminaari sopii erityisesti aiheesta kiinnostuneille tutkijoille, opiskelijoille, kolmannen sektorin toimijoille ja muille terveys- sekä sosiaalialan ammattilaisille.

 

Ennakkoilmoittautumiset 1.2.2016 mennessä ja muut yhteydenotot: Rosa Rantanen, rprant at utu.fi


Skall konsten tjäna det goda? Seminarium om konst och moral i Helsingfors 31.1.2016

Föredragshållare:

Hannes Nykänen
Ulrika Nielsen
Ebba Witt-Brattström

Tema

Konstens och litteraturens relation till moral och politik har diskuteras flitigt under senare tid. En central fråga har varit vilket sorts ansvar konstnärer har för de idéer och förhållningssätt som deras verk uttrycker. I detta sammanhang ställs ofta två idéer mot varandra: 1) idén om konsten som en sanningssägare som blottlägger både beundransvärda eller förkastliga delar av den mänskliga tillvaron, och 2) idén om konsten som det godas tjänare som skall utvärderas i relation till våra moraliska och politiska ideal. I kulturdebatten relateras denna dikotomi ofta till frågor om konstens frihet - vilka möjligheter finns överhuvudtaget för fritt skapande om den goda konsten skall bekräfta våra värderingar?

Under seminariet skall vi diskutera konstens och framför allt litteraturens relation till moral och politik. Handlar moral om att följa färdigt fastställda normer? Eller handlar moral mer om att försöka nå insikt och klarhet i frågor som är oss angelägna? Om det senare alternativet skulle vara mer i linje med människors moraliska strävanden, hur skulle vi i så fall ställa frågan om konstens relation till moral? Tänk om just frågan om frihet är en central moralisk fråga? Våra tankar om konst och moral kan inte vara mer belysande än våra tankar om hur vi ska förstå moral. Bör vi inte vara öppna för att lära oss att bättre förstå moralens innebörd? Och borde inte konstens relation till moralen vara öppen av samma skäl?

Hannes Nykänen är bosatt i Helsingfors. Han är docent i filosofi vid Åbo Akademi och undervisar i filosofi vid Helsingfors universitet. Nykänen har bland annat givit ut böckerna Öppningar och labyrinter (Schildts, 2006) och Samvetet och det dolda – om kärlek och kollektivitet (Dualis, 2009). Nykänen är även redaktör för tidskriften European Journal of Psychoanalysis.

Ulrika Nielsen är filosofie magister, författare och kritiker. Hon är bosatt i Sverige och har gått författarutbildningen Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Nielsen fick i år Svenska Yles litteraturpris för diktverket Undergång. För Nielsens böcker se: http://www.sets.fi/
forfattare/ulrika-nielsen/

Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon är en ledande röst inom den svenska kultur- och litteraturdebatten. Sedan 1970-talet har Witt-Brattström varit aktiv för feminismen i Sverige. Inom sin akademiska gärning har Witt-Brattström fokuserat på genusperspektiv inom litteraturen. Senast utkom "Stå i bredd: 70-talets kvinnor, män och litteratur" och i februari 2016 utkommer "Kulturmannen och andra texter". För Witt-Brattströms omfattande verksamhet både som forskare och opinionsbildare, se:

sv.wikipedia.org/wiki/Ebba_Witt-Brattström

https://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/sv/persons/ebba-wittbrattstroem%285da5ef98-05bc-42a1-af5a-5ebd1834552a%29.html


Tid: 31.1.2016 kl. 15-19.30

Plats: SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors

Evenemanget på Facebook: https://www.facebook.com/events/468928636612027/

Anmälan

www.sfvbildning.fi/evenemang

Arrangörer:

Folkets Bildningsförbund i samarbete med SFV-bildning.

 

Nykysuomen seura ry:n, Kopula ry:n sekä tutkimuskeskus Pluralin järjestävät pienimuotoisen esitelmä- ja keskustelutilaisuuden ymmärtämisestä.

 

Aika: lauantai 10.10.2015 klo 13.00-15.00

Paikka: Tampereen yliopisto, Linna-rakennus, luentosali K103 (Kalevantie 5, Tampere)

 

Ymmärtämistä käsitellään tavallisesti eri kielten välisenä ilmiönä, vieraan kielen oppimisen tai kääntämisen ja tulkkauksen näkökulmasta. Tässä tilaisuudessa ymmärtämistä ja ymmärtämättömyyttä tarkastellaan ihan äidinkielisten kesken. Kuinka paljon ihmiset ymmärtävät toisiaan väärin, vaikka puhuvat samaa äidinkieltä? Miksi kielenkäyttö on joskus niin vaikeaa, vaikka ihminen oppii oman äidinkielensä jo parivuotiaana? Mitä ymmärtäminen edellyttää? Mikä sitä estää? Missä määrin yhteisymmärrys äidinkielisten kesken on illuusio? Tässä tilaisuudessa kolme asiantuntijaa valottaa ymmärtämisen problematiikkaa eri näkökulmista.

 

OHJELMA

 

Klo 13.00

Tervetuliaissanat

Minna Vanhasalo, Nykysuomen seuran puheenjohtaja

 

Klo 13.15

Väärinymmärrysten syitä ja seurauksia

Venäjän kielen professori Arto Mustajoki, Helsingin yliopisto

 

Klo 13.45

Kielen ymmärtäminen kieliteknologian näkökulmasta

Kieliteknologian professori emeritus Kimmo Koskenniemi, Helsingin yliopisto

 

Klo 14.15

Väärinymmärrysten hyödyntäminen komiikassa

Koomikko, HM, YTM Tuure Pitkänen

 

Klo 14.40-15.00

Keskustelua

 

Tilaisuuden jälkeen vapaa keskustelu jatkuu aiheesta ja aiheen vierestä Kielipiirissä myöhemmin ilmoitettavassa paikallisessa pubissa.


Tilaisuus on maksuton ja avoin kaikille.


Tapahtuman sivu Facebookissa: https://www.facebook.com/events/1479217835738588/


Tervetuloa!


RETHINKING REVOLUTION An International Symposium

September 25, 2015, University of Helsinki Tutkijakollegium (Fabianinkatu 24), room 136


The aim of the symposium is to investigate whether the idea of ‘revolution’ is still politically and theoretically useful today, and if so, what we should understand by it. By combining philosophical, historical and political perspectives on the topic, we aim to generate a broad discussion on the possibilities of social transformation in contemporary societies.

 

10.15:    Welcome (Johanna Oksala)

10.30- 12.30:  The Revolutionary Legacies of Kant and Arendt

Omri Boehm (New School for Social Research): ‘Kant on Enlightenment as Revolution’

Ulrika Björk (Södertörn University): ‘Hanna Arendt and the Revolutionary Moment’

12.30-14.00:  Lunch

14.00-16.00:  The Revolutionary Promises of Marxism, Feminism and Ecology

Cinzia Arruzza (New School for Social Research): ‘Conflictual Universality: A Feminist Perspective on Revolution’

Jason W. Moore (University of Umeå): ‘Revolutions: Social, Ecological or World-Ecological?’

16.00-16.30: Coffee

16.30-18.15:  Revolutionary Time

Kristian Klockars (University of Helsinki): ‘The Democratic Revolution, its Presence and Future’

Ari-Elmeri Hyvönen (University of Jyväskylä): ‘Revolutionary Spirit, Worldlessness, and Violence: Arendt, Badiou, and Zizek’

Juuso Tervo (Aalto University): ‘Corrosive Temporalities: Art and the Time of Revolution

 

Contact: Johanna Oksala (johanna.oksala at helsinki.fi) & Ulrika Björk (ulrika.bjork at sh.se)


Syndicate content